Spetsprojektbloggen

Utvecklingsprogrammet för barn- och familjetjänster (LAPE) har startat i Österbotten

Skrivet av Riku Niemistö | 28.6.2017

I LAPE-programmet förnyas tjänsterna för barn, unga och familjer till en klientorienterad, integrerad helhet av tjänster i den verksamhetsmiljö som bildas av landskapen och framtidens kommuner. LAPE är ett förändrings- och implementeringsprogram som hör ihop med med vård- och landskapsreformen. Förändringsprogrammet består av två helheter. Den första innebär en verksamhetskultur som stärker barnets rättigheter och den andra barn- och familjeorienterade tjänster. I Österbotten koncentreras programmet till att utveckla tjänster för barn och familjer. 

rikun blogikuva 1 sve

Viktiga mål i LAPE-programmetär att tillgången till tjänster i rätt tid ska förbättras och att stödets tyngdpunkt ska förskjutas till förebyggande tjänster och stöd och vård som ges i ett tidigt skede. Utvecklandet av en österbottnisk modell med familjecenter är en åtgärd för att främja detta.

Varje landskap har fått statsfinansiering för en LAPE-förändringsagent. Förändringsagenten har till uppgift att sporra och få med regionens alla aktörer i utvecklingen och att stödja och samordna det LAPE-reformarbete som utförs i regionen. I Österbotten är förändringsagent med i den temporära förvaltningen. Jag började arbeta som förändringsagenteni maj. Dessutomhar Österbotten fått LAPE-finansiering för utveckling av tjänster på specialnivå. Projektplanen finnspå 2019.osterbotten.fi. Projektet börjar med full fart när vi har rekryterat projektanställda.

Mitt jobb som förändringsagent har börjat med att vara i kontakt och bekanta mig med t.ex. kommunerna och främja att kommunerna har fått igång samarbetsstrukturerna dvs. kommunala LAPE-grupper. Landskapens LAPE-grupp fungerar som styrgrupp för båda förändringsagent och projekt. En viktig sak är ocksåatt jag som förändringsagent hittar och lyfter fram den goda praxis som vi har i olika håll, och som kunde tas i bruk i hela landskapet. 

Diskussionsmöte om servicehandledningens arbetsmodeller i Österbotten

Skrivet av Pia Vähäkangas | 21.4.2017

Servicehandledare, chefer och medlemmarna i social- och hälsovårdsreformens arbetsgrupp för seniorer samlades 29.3 i auditoriet på Vasa centralsjukhus för att diskutera arbetsmodeller och de utvecklingsbehov som gäller servicehandledningen. Seminariet ordnades som en del av spetsprojektet Servicehandledning i skick i Österbotten.

seminaari blogi 3

Deltagarna lyssnade på föreläsningar och jobbade i arbetsgrupper. Servicehandledningens arbetsmodeller och utmaningar samt uppbyggandet av en gemensam modell för landskapet diskuterades. Grupperna konstaterade att arbetssätten varierar i kommunerna och att förändringar behövs för att trygga jämlik service för de äldre i landskapet.

Vad behövs för att få en gemensam modell för servicehandledningen i landskapet?

  • En gemensam klientcentrerad syn och verksamhet som stöder den äldres deltagande
  • Mätare för utvärdering av den äldres funktionsförmåga och möjligheter att klara sig i vardagen
  • Kriterier för servicen
  • Gemensamt datasystem och klientplan för att möjliggöra också den äldres delaktighet

Utvecklingsarbetet fortsätter, utmaningar tacklas och diskussionerna fortsätter.

Självbestämmande - seniorers synvinkel

Skrivet av Pia Vähäkangas | 29.3.2017

Självbestämmande och självbestämmanderätt är viktiga begrepp i diskussionen om service för äldre. En utmaning i social- och hälsovårdsreformen blir att stöda klientens självbestämmanderätt. ”Det är viktigt att lyssna på människan och diskutera med honom eller henne”, skriver förändringsagent Pia Vähäkangas i sitt blogginlägg. Läs mer (på finska)

turvaranneke

 

 

 

Hur får vi Österbottens servicehandledning i skick?

Skrivet av Pia Vähäkangas | 21.2.2017

Jag jobbar som förändringsagent i Österbotten 2017-2018. Arbetet är en del av regeringens spetsprojekt - Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras. Jag samarbetar med arbetsgruppen Seniorer som förbereder social- och hälsovårdsreformens strukturförändringen i Österbotten (bild).

ikaihmiset ryhmakuva

Vår gemensamma uppgift är att bygga upp en servicehelhet för de äldre som en del av reformens strukturförändring. Vi försöker nå målsättningen med att utveckla modeller för servicehandledningen. Vi vill att de äldre får service på gemensamma grunder i hela landskapet. Vi vill också att de äldre skall vara delaktiga i planeringen av servicen och vården.

Vad betyder servicehandledning? Hur får man kontakt med servicehandledningen? Är servicehandledningen närservice?

Servicehandledningen baserar sig på en bedömning av klientens servicebehov. Med hjälp av bedömningen kartlägger servicehandledaren bl.a. hur den äldre klarar av sin vardag samt hurdan funktionsförmåga och boendeförhållanden den äldre har.

På basen av bedömningens resultat diskuterar servicehandledaren med den äldre, ger vid behov handledning och råd eller besluter om servicen. Servicehandledaren samarbetar med hälso- och sjukvårdspersonalen ifall den äldres situation så kräver. Det är också viktigt att ta i beaktande den äldres sociala nätverk.  

Kontakt till servicehandledningen fås genom att kontakta servicehandledaren. I nuläget jobbar servicehandledarna inom kommunerna men i framtiden är det tänkt att servicehandledarna ska arbeta inom landskapet. Servicehandledningen är klientfokuserad. Det är viktigt att den finns nära och fungerar som en del av närservicen också i framtiden.

Jag kommer att skriva blogg om hur utvecklingsarbetet som gäller de äldres servicehelhet framskrider. Vi kommer också att ordna seminarier och workshoppar, som vi informerar skilt om. 

Uppdaterat 28.06.2017, klockan 13.04, Petra Fager.